Makrofokus

Här hittar du våra senaste temaanalyser av aktuella ämnen och händelser som påverkar svensk och internationell ekonomi.

Analyser

Räntebladet – September 2023

4 september 2023: Läs den fullständiga analysen/rapporten här (pdf)

Räntor har fortsatt att stiga under sommaren
Rörliga bolåneräntor når 5 procent mot slutet av året

Trenden med stigande räntor i Sverige och omvärlden har fortsatt under sommaren, även om en viss nedgång noterats sedan mitten av augusti. Drivande är att förväntningarna på centralbankerna skiftat från när toppen ska nås (snart) till när sänkningarna ska komma (senare). Marknaden diskonterar nu att styrräntorna är högre en längre tid än tidigare, vilket även har lyft långräntorna.
Ränteprognoserna nedan baseras på makrovyn i Swedbank Economic Outlook från 23 augusti. Vår prognos är att Fed har nått räntetoppen medan ECB höjer sina styrräntor med 0,25 procentenheter i september. Båda centralbankerna börjar sänka under andra kvartalet 2024. Fortsatt hög inflation och hökaktiga signaler från centralbanker väntas bidra till att långräntor stiger något fram till årsskiftet. Även ett ökat utbud av statsobligationer väntas hålla upp långräntor under prognosperioden. Svenska räntor hålls även uppe av Riksbankens försäljningar av statsobligationer.
Riksbanken höjde styrräntan till 3,75 procent i juni och signalerade minst en till räntehöjning under andra halvåret. Trots att det blir allt tydligare att svensk ekonomi nu bromsar in, räknar vi fortsatt med räntehöjningar i både september och november, vilket lyfter styrräntan till 4,25 procent. Den första räntesänkningen dröjer till juni nästa år. Skälet till den strama penningpolitiken är fortsatt alltför hög inflation och den svaga kronan, som riskerar att spä på inflationen ytterligare längre fram.
De rörliga bolåneräntorna väntas stiga till 5 procent vid årsskiftet och börja sjunka först från andra halvåret 2024. Riksbankens ränteförändringar bedöms få ungefär samma genomslag på de rörliga bolåneräntorna som tidigare. De bundna bolåneräntorna väntas ligga kvar på nuvarande nivåer till nästa sommar och därefter sjunka något. Notera att prognoserna avser faktiska (ej listade) genomsnittsräntor på marknaden (ej endast Swedbank).

Generative AI has entered the chat

18 augusti 2023: Read the full analysis/report here (pdf)

How AI could rearrange the labour market and global economy

AI could help ease labour market inequalities and spur productivity
AI could mean higher real interest rates and lower inflation
Short term disruption is probably inevitable

The genie is out of the bottle. In November 2022, OpenAI released ChatGPT, a conversational chatbot based on a generative pre-trained transformer model, marking a significant leap in the field of generative AI. The platform reached one million users within five days, and 100 million in the first two months. Within a few months after the launch Google, Baidu, and Meta (among others) accelerated the development of their own competing products. Unlike traditional AI, which consists of rules programmed to perform specific tasks (like search engine optimisation), generative AI involves training a machine learning model to generate new content that is similar to a set of training data.

So far, introducing generative AI into the workforce has boosted productivity and efficiency, and creative tasks that were previously time-consuming and resource-intensive can now be accomplished rapidly with the assistance of various forms of AI. Going forward the effects of AI could be much more disruptive. Summarising this analysis using ChatGPT gives the following overview:

"The fear of AI centres on its impact on jobs, as evolving generative AI threatens to make certain tasks and jobs obsolete. AI already excels in tasks like coding and text generation. Historical evidence shows that technological shifts have complex effects on employment, with new jobs often emerging. AI adoption risks job changes and wage pressures. AI could reduce labour market inequalities, benefiting low-ability workers. MIT research suggests AI, like ChatGPT, raises productivity and narrows output gaps. AI's impact on the economy includes potential productivity gains and GDP growth, affecting interest rates and inflation dynamics. The AI's future impact remains debated."

Räntebladet – juli 2023

3 juli 2023: Läs den fullständiga analysen/rapporten här (pdf)

Stigande räntor under juni som en följd av förnyat fokus på inflation och centralbanker
Rörliga bolåneräntor når 5 procent mot slutet av året

Räntor har stigit i både Sverige och omvärlden under den senaste månaden i takt med att uppmärksamheten på räntemarknaden skiftat till centralbankerna på bekostnad av den skingrade bankfrossan i USA. Oväntade räntehöjningar från flera centralbanker antyder om ett förnyat fokus på den höga inflationen och att den globala räntetoppen ligger en bit bort. Fed gjorde en väntad paus i räntehöjningarna, men väntas, liksom ECB, höja räntan på nytt under juli, och risken för att nya räntehöjningar tar vid även efter sommaren har ökat.
Riksbanken höjde som väntat styrräntan med 25 punkter till 3,75 procent i juni och signalerade dessutom åtminstone en till räntehöjning under andra halvåret. Dessutom beslutade Riksbanken att snabba på försäljningarna av statsobligationer. Sammantaget tar Riksbanken nu större hänsyn till den svaga kronan och inflationsriskerna som den medför. Detta, tillsammans med en hittills stryktålig ekonomi, tror vi pressar Riksbanken i än stramare riktning. Vi räknar därför nu med räntehöjningar i både september och november, vilket lyfter styrräntan till 4,25 procent. Dessutom tror vi att den första räntesänkningen dröjer något längre, till april nästa år.
Obligationsräntor väntas spreta framöver. Räntemarknaden har redan tagit höjd för nya räntehöjningar och nästa år skiftar fokus mer mot räntesänkningar, vilket pressar ned räntor med kortare löptider, medan långräntor får stöd av ett ökat utbud av statsobligationer.
De rörliga bolåneräntorna väntas stiga till 5 procent vid årsskiftet. Riksbankens räntehöjningar väntas få ungefär samma genomslag på de rörliga bolåneräntorna som i fjol. De bundna bolåneräntorna väntas ligga kvar på nuvarande nivåer även framöver. Notera att prognoserna avser faktiska (ej listade) genomsnittsräntor på marknaden (ej endast Swedbank).

Räntebladet – juni 2023

12 juni 2023 Läs den fullständiga analysen/rapporten här (pdf)

Något stigande räntor under den senaste månaden. Fokus på Fed och ECB denna vecka.
Vi räknar med en viss uppgång i långräntor framöver. Korta räntor sjunker under nästa år.
Räntor har stigit något både i Sverige och omvärlden under den senaste månaden, men ligger fortfarande under de nivåer som rådde tidigt i mars (före bankfrossan i USA). Denna veckas besked från Fed och ECB lär vara det som präglar räntemarknaderna i närtid. Vi räknar med att Fed ligger still tills i början av nästa år då en serie sänkningar inleds. Mot bakgrund av den fortsatt starka amerikanska ekonomin är dock riskbilden att det blir ytterligare någon höjning i sommar. ECB väntas lyfta räntan ytterligare med 25 punkter både denna vecka och vid nästa möte i juli.
Trots sjunkande inflation väntas Riksbanken höja styrräntan med 25 punkter i juni och 25 punkter i september, vilket innebär att styrräntan når 4,00 procent. Den svaga kronkursen, tillsammans med en alltjämt hög inflation, talar för detta. Det gör även den starka ekonomin, inte minst arbetsmarknaden som noterar det starkaste läget på över 30 år. Under nästa år påbörjas räntesänkningar då den ekonomiska aktiviteten har dämpats och inflationen fallit tillbaka.
Obligationsräntor väntas stiga något framöver, bland annat som en följd av ett ökat utbud på statsobligationer. Det beror dels på att emissionerna från Riksgälden väntas öka, dels på att Riksbanken snabbar på utförsäljningen av sitt innehav av statsobligationer. Vi räknar med besked om detta vid junimötet.
De rörliga bolåneräntorna väntas stiga till som högst 4,7 procent under hösten. Riksbankens räntehöjningar väntas få ungefär samma genomslag på de rörliga bolåneräntorna som i fjol. De bundna bolåneräntorna väntas ligga kvar på nuvarande nivåer även framöver. Notera att prognoserna avser faktiska (ej listade) genomsnittsräntor på marknaden (ej endast Swedbank).

Räntebladet – maj 2023

8 maj 2023: Läs den fullständiga analysen/rapporten här (pdf)

Räntemarknaderna präglas alltjämt av bankfrossan i USA.
Vi räknar med att räntor stiger något under 2023, som följs av en nedgång i korta räntor under nästa år.
Räntemarknaden har präglats av stora svängningar hittills i år. Då bankfrossan i USA bedarrade något under första halvan av april steg räntor både i Sverige och omvärlden, men under de senaste veckorna har oron tilltagit igen vilket har pressat tillbaka statsräntor.
Förra veckan höjde som väntat både Fed och ECB sina styrräntor 25 punkter. Vi räknar med att Fed nu ligger still tills i början av nästa år då en serie sänkningar inleds. ECB väntas lyfta räntan ytterligare både i juni och juli. Vår prognos är att Riksbanken höjer styrräntan med 25 punkter i juni och ytterligare 25 punkter i september, vilket innebär att styrräntan når 4,00 procent. Under nästa år påbörjas räntesänkningar då den ekonomiska aktiviteten har dämpats och inflationen fallit tillbaka.
Obligationsräntor väntas stiga fram till sommaren under förutsättningen att osäkerheten på de finansiella marknaderna bedarrar. Mot slutet av året, och under 2024, då inflationen har sjunkit tillbaka och centralbankerna mjuknar, prognoserar vi sjunkande räntor med kortare löptid medan långräntor stabiliseras.
De rörliga bolåneräntorna väntas stiga till som högst 4,7 procent under hösten. Riksbankens räntehöjningar väntas få ungefär samma genomslag på de rörliga bolåneräntorna som i fjol. De bundna bolåneräntorna väntas sjunka något framöver. Publicerade listräntor för april tyder på en viss nedgång jämfört med mars.

Räntebladet – april 2023

3 april 2023: Läs den fullständiga analysen/rapporten här (pdf)

Volatila och fallande marknadsräntor under mars
Vi reviderar ned prognoserna på marknadsräntor och bundna bolåneräntor något
Räntemarknaden har präglats av stora svängningar hittills i år. Efter en markant ränteuppgång under februari, både i Sverige och omvärlden, så föll räntorna i mars. Den största nedgången noterades i samband med att bankfrossan tilltog i USA. Sedan vår marsprognos har både stats- och swapräntor sjunkit med 30–40 punkter på flertalet löptider.
Vi räknar alltjämt med att räntor stiger fram till sommaren. Detta förutsätter dock att osäkerheten på de finansiella marknaderna bedarrar. Riksbanken påbörjar denna vecka försäljningar av stats-obligationer, vilket adderar osäkerhet till prognoserna. Trots stigande räntor medför ränte-nedgången i mars att vi reviderar ned nivån på swap- och statsobligationsräntor för hela prognos-perioden. Mot slutet av året, och under 2024, då inflationen har sjunkit tillbaka och centralbankerna mjuknar, prognoserar vi sjunkande räntor med kortare löptid medan långräntor stabiliseras.
Riksbanken förväntas höja styrräntan med 50 punkter i april och ytterligare 50 punkter i juni, vilket innebär att styrräntan når 4,00 procent. Detta är en upprevidering med 25 punkter som vi gjorde efter det mycket höga inflationsutfallet för februari. Under nästa år påbörjas räntesänkningar då den ekonomiska aktiviteten har dämpats och inflationen fallit tillbaka.
De rörliga bolåneräntorna väntas stiga till omkring 4,5 procent under sommaren för att därefter ligga relativt still och börja sjunka mot slutet av året. Riksbankens räntehöjningar väntas få ungefär samma genomslag på de rörliga bolåneräntorna som i fjol. De bundna bolåneräntorna revideras ned något och beräknas ligga kvar på nuvarande nivåer framöver.

Räntebladet – mars 2023

6 mars 2023: Läs den fullständiga analysen/rapporten här (pdf)

Kraftigt stigande marknadsräntor under februari
De rörliga bolåneräntorna väntas stiga ytterligare fram till sommaren

Efter en tillfällig nedgång under inledningen av året steg marknadsräntor markant under februari både i Sverige och omvärlden. Såväl obligationsräntor som räntor med kortare löptider har stigit. Fortsatt hög inflation, tillsammans med en något minskad oro för en recession i global ekonomi, kan förklara ränteuppgången. Svenska obligationsräntor steg dessutom på beskedet om att Riksbanken ska börja sälja av sitt innehav av statsobligationer.
Vi räknar med att räntor stiger ytterligare något fram till sommaren i år. Marknaderna lär vara fortsatt volatila. Under nästa år, då inflationen har sjunkit tillbaka och centralbankerna mjuknar, prognoserar vi sjunkande räntor med kortare löptid medan långräntor stabiliseras. Både swap- och statsobligationsräntor är uppreviderade för hela prognosperioden.
Riksbanken förväntas höja styrräntan med 50 punkter i april och ytterligare 25 punkter i juni, vilket innebär att styrräntan hamnar på 3,75 procent. Vi reviderade upp prognosen efter det höga inflationsutfallet i januari. Vår förra prognos innebar höjningar med 25 punkter i april och juni. Vår nuvarande prognos ligger dock fortfarande något under marknadsförväntningarna. Under nästa år påbörjas räntesänkningar då den ekonomiska aktiviteten har dämpats och inflationen fallit tillbaka.
Vi räknar med att de rörliga bolåneräntorna toppar på knappt 4,5 procent till sommaren för att därefter ligga relativt still och börja sjunka mot slutet av året. Riksbankens räntehöjningar väntas få ungefär samma genomslag på de rörliga bolåneräntorna som i fjol. De bundna bolåneräntorna beräknas ligga kvar på nuvarande nivåer framöver. Räntenivåerna är dock uppreviderade mot slutet av prognosperioden i linje med övriga marknadsräntor.

Räntebladet – februari 2023

30 januari 2023: Läs den fullständiga analysen/rapporten här (pdf)

Räntor på längre löptider bedöms ha toppat och sjunker något framöver
De rörliga bolåneräntorna väntas stiga mer i närtid
Ränteprognoserna nedan är desamma som de som publicerades den 24 januari i Swedbank Economic Outlook.
Marknadsräntor på längre löptider sjönk markant under inledningen av året men har under de senaste veckorna stabiliserats eller stigit något både i Sverige och omvärlden. Vi räknar med att nuvarande räntenivåer i stort sett kommer att bestå under resten av detta år, även om marknaderna lär vara fortsatt volatila. Under nästa år, då inflationen har sjunkit tillbaka och centralbankerna mjuknar, prognoserar vi sjunkande räntor.
Riksbanken förväntas höja styrräntan med 50 punkter i februari och ytterligare 25 punkter i både april och juni, vilket innebär att styrräntan hamnar på 3,5 procent. Vi reviderade upp denna prognos i Swedbank Economic Outlook mot bakgrund av den svaga kronan, hökaktiga signaler från ECB samt ett något högre inflationsutfall än vad Riksbanken räknat med. Därtill bidrar också att svensk ekonomi hittills har stått emot stigande räntor och inflation bättre än väntat. Vår prognos ligger nära marknadsförväntningarna men något högre än andra prognosmakare. Under nästa år påbörjas räntesänkningar då den ekonomiska aktiviteten har dämpats och inflationen fallit tillbaka.
Vi räknar med att de rörliga bolåneräntorna toppar på 4,25 procent under första halvåret för att därefter ligga relativt still och börja sjunka mot slutet av året. De bundna bolåneräntorna beräknas ligga kvar på nuvarande nivåer under året för att minska något under nästa år. Prognoserna avser faktiska genomsnittsräntor på marknaden (ej Swedbanks).

Räntebladet – januari 2023

16 januari 2023: Läs den fullständiga analysen/rapporten här (pdf)

Sjunkande långräntor under de senaste veckorna
Prognosen på bolåneräntor revideras ned. Räntetoppen är nära
Marknadsräntor på längre löptider har under inledningen av året sjunkit både i Sverige och omvärlden. Vi räknar dock alltjämt med att räntor stiger något under det första halvåret 2023 till följd av fortsatt åtstramande centralbanker, och då särskilt från ECB som är av särskild vikt för svenska räntor. Samtidigt står vi fast vid vyn att räntor kommer att sjunka något mot slutet av året och under 2024 då inflationen har sjunkit tillbaka och centralbankerna mjuknar.
Vi räknar fortsatt med att Riksbanken höjer med 50 punkter i februari, vilket innebär att styrräntan hamnar på 3 procent, och att räntesänkningar påbörjas mot slutet av året då den ekonomiska aktiviteten har dämpats och inflationen fallit tillbaka. Det höga inflationsutfallet i december, tillsammans med den svaga kronan och hökaktiga signaler från ECB, gör dock att ytterligare någon räntehöjning under våren inte kan uteslutas.
Prognoserna på bolåneräntorna revideras ned till följd av att Riksbankens höjningar fått ett mindre genomslag på bolåneräntorna än väntat. Enligt Finansinspektionen minskade bankernas så kallade bolånemarginaler påtagligt under 2022. Framöver antar vi oförändrade marginaler vilket innebär att bolåneräntorna följer den allmänna ränteutvecklingen. Vi räknar nu med att de rörliga bolåneräntorna toppar på 4,0 procent i början av året för att därefter ligga relativt still och börja sjunka först under nästa år. Prognoserna avser faktiska genomsnittsräntor på marknaden (ej Swedbanks).
Nya makroekonomiska bedömningar publiceras den 24 januari i Swedbank Economic Outlook. Då kan även ränteprognoserna komma att revideras.

Räntebladet – december 2022

5 december 2022: Läs den fullständiga analysen/rapporten här (pdf)

Sjunkande långräntor under den senaste månaden
De rörliga bolåneräntorna toppar på 4,75 procent i början av nästa år
Marknadsräntor på längre löptider sjönk både i Sverige och omvärlden under november. Utvecklingen drevs av USA där den tioåriga statsräntan har sjunkit till omkring 3,5 procent, från toppen på 4,2 procent för drygt en månad sedan, bland annat som en följd av ett lägre inflationsutfall än väntat. De lägre utfallen bidrar till att vi justerar ned ränteprognoserna. Samtidigt står vi fast vid vyn att räntor kommer att stiga något i närtid för att sjunka under andra halvåret 2023.
Riksbanken höjde som väntat styrräntan med 0,75 procentenheter i november och signalerade ytterligare något högre ränta framöver. Vi räknar fortsatt med att Riksbanken höjer med 50 punkter i februari, vilket innebär att styrräntan toppar på 3 procent, och att räntesänkningar påbörjas om knappt ett år då den ekonomiska aktiviteten har dämpats och inflationen fallit tillbaka.
Swapspreadarna, skillnaderna mellan swap- och statsräntorna, sjönk något förra månaden men ligger kvar på historiskt höga nivåer. Vi räknar med att spreadarna fortsätter att minska något framöver för att landa på nivåerna före pandemin i slutet på 2024.
Prognoserna på bolåneräntorna revideras ned till följd av lägre marknadsräntor och sjunkande bolånemarginaler. Enligt Finansinspektionen har bankernas bolånemarginaler minskat från 1,4 procent i januari till 0,9 procent i september. Framöver antar vi oförändrade marginaler vilket innebär att bolåneräntorna antas följa den allmänna ränteutvecklingen. Vi räknar nu med att de rörliga bolåneräntorna toppar på 4,75 procent i början av nästa år (föregående prognos 5,0 procent). Prognoserna avser faktiska (ej listade) genomsnittsräntor på marknaden (ej Swedbanks).

Räntebladet – november 2022

7 november 2022: Läs den fullständiga analysen/rapporten här (pdf)

Riksbanken höjer styrräntan till 3 procent i februari men påbörjar sänkningar om ett år
De rörliga bolåneräntorna toppar på 5 procent i början av nästa år
Inflationen fortsätter att stiga snabbt och brett samtidigt som kronan är svag. Flera andra centralbanker stramar åt kraftigt och Riksbanken väntas följa med. Vi räknar med att Riksbanken höjer med 75 punkter i november och 50 punkter i februari, vilket innebär att styrräntan toppar på 3 procent. Om ett år väntas den ekonomiska aktiviteten ha dämpats och inflationen fallit tillbaka. Riksbanken inleder då en rad räntesänkningar.
Stibor 3M väntas utvecklas i linje med Riksbankens styrränta framöver, men prognosen är mer osäker än normalt på grund av en ovanligt stor volatilitet den senaste tiden vid Stibor-fixingen.
Riksbankens fortsatta framfart får kortare statsobligationsräntor att stiga mer i närtid medan den stundande lågkonjunkturen innebär att uppgången i längre räntor blir måttligare. Räntesänkningar från Riksbanken, tillsammans med lägre tillväxt och inflation, talar därefter för att räntorna faller tillbaka. Prognoserna nedan baseras på vår makrovy i Swedbank Economic Outlook (oktober).
Swapspreadarna, skillnaderna mellan swap- och statsräntorna, sjönk något förra månaden på längre löptider men ligger kvar på historiskt höga nivåer. Vi räknar med att spreadarna fortsätter att minska något framöver för att landa på nivåerna före pandemin i slutet på 2024.
Bolåneräntorna väntas följa samma utveckling som marknadsräntorna. Hittills i år är det främst de bundna bolåneräntorna som stigit påtagligt men framöver räknar vi med att de rörliga bolåneräntorna kommer i kapp och dessutom stiger ännu mer. Vi räknar med att de rörliga bolåneräntorna toppar på 5 procent i början av nästa år, vilket skulle vara den högsta nivån sedan slutet av 2008. Det är en historiskt snabb uppgång sedan början av detta år. Prognoserna avser faktiska (ej listade) genomsnittsräntor på marknaden (ej Swedbanks).

Swedbank regional utblick: En tuff vinter väntar regionerna

Tillväxten i Sveriges regioner mattas av när hushållens konsumtion, företagens investeringar och bostadsmarknaden bromsar in. I kölvattnet av den turbulenta ekonomin slår inflationen särskilt hårt mot vissa regioner, det visar Swedbank regional utblick, en ny rapport från Swedbank.

Det är en ekonomisk köldknäpp som väntar, inte minst i södra Sverige där inflationen väntas stiga till drygt 14 procent under vintern. Hushållens köpkraft försämras samtidigt som det blir en tuff vinter för många företag, säger Pernilla Johansson senior ekonom på Swedbank.

6 oktober 2022: Läs den fullständiga analysen/rapporten här (pdf)

Räntebladet – oktober 2022

10 oktober 2022 - Läs den fullständiga analysen/rapporten här (pdf)

Riksbankens ränterally lyfter rörliga boräntor till nya höjder
Marknadsräntor fortsätter att stiga i närtid men efter årsskiftet vänder det
De senaste veckorna har präglats av stor volatilitet och stigande räntor internationellt. Både Fed och ECB har höjt styrräntorna kraftigt och har samtidigt signalerat fortsatta höjningar framöver. Den internationella ränteutvecklingen har bidragit till stigande svenska räntor på längre löptider.
Riksbankens höjning av styrräntan med 100 punkter i september, till 1,75 procent, var högre än väntat. Samtidigt signalerade Riksbanken att det inte kommer så mycket mer räntehöjningar framöver, vilket ledde till en mjuk marknadsreaktionen där bland annat kronan försvagades. Riksbankens egen prognos är att styrräntan gradvis höjs till 2,50 procent fram till sommaren 2023. Marknadsförväntningarna indikerar snarast en styrränta på 3,50 procent redan i februari nästa år och en topp på 3,75 procent om cirka ett år. Vår nuvarande prognos är att Riksbanken höjer med 75 punkter i november och 25 punkter i februari, vilket innebär att räntan toppar på 2,75 procent.
Vi reviderar upp prognoserna för svenska marknadsräntor på samtliga löptider, men räknar fortfarande med att en utplaning sker under inledningen av nästa år när centralbankerna slår av på räntehöjningstakten. Swapspreadarna, dvs. skillnaderna mellan swap- och statsräntorna, ligger kvar på historiskt höga nivåer. Vi räknar med att spreadarna minskar något framöver för att landa på nivåerna före pandemin, vilket bidrar till att swapräntorna gradvis sjunker under 2023 och 2024.
Som en följd av de högre marknadsräntorna revideras även prognoserna för bolåneräntorna upp. Vi räknar med att den rörliga boräntan når 4,6 procent i december, vilket innebär en historisk uppgång jämfört med nivån i början av detta år (1,4 procent). De bundna bolåneräntorna har redan stigit påtagligt och uppgången framöver förväntas bli mer måttlig. Prognoserna avser faktiska (ej listade) genomsnittsräntor på marknaden (ej Swedbanks).

Räntebladet – september 2022

5 september 2022 - Läs den fullständiga analysen/rapporten här (pdf)

Riksbankens räntehöjningar driver upp korta räntor ytterligare under hösten
Bundna boräntor närmar sig toppen och väntas sjunka något från och med nästa år
Riksbanken har underskattat inflationen under sommaren. Dessutom väntas inflationen stiga ytterligare, bland annat till följd av höga elpriser, för att nå sin topp på över 10 procent i november. Den snabbt stigande inflationen gör att Riksbanken höjer styrräntan med 75 punkter i september, följt av 50 punkter i november och 25 punkter i februari. Det innebär att styrräntan toppar på 2,25 procent. På sikt väntas inflationen sjunka tillbaka och understiga inflationsmålet 2024, vilket ger utrymme för Riksbanken att sänka räntan till 2 procent under våren 2024.
Under Feds årliga konferens i Jackson Hole i augusti var budskapet från centralbankerna tydligt hökaktigt. Sedan dess har räntorna stigit brett i både Sverige och omvärlden. Vi räknar med att svenska marknadsräntor, främst med kortare löptider, fortsätter att stiga i närtid, men att de planar ut när centralbankerna slår av på räntehöjningstakten. Vi tror dessutom att Riksbanken inte kommer att höja lika mycket som diskonteras på räntemarknaden, vilket innebär att räntorna sjunker från och med nästa år. Prognoserna nedan baserar på vår makrovy i Swedbank Economic Outlook (augusti).
Swapspreadarna, dvs. skillnaderna mellan swap- och statsräntorna, har vidgats på sistone till historiskt höga nivåer. Vi räknar dock med att spreadarna gradvis minskar något framöver för att landa på nivåerna före pandemin, vilket bidrar till att swapräntorna sjunker något under nästa år.
Riksbankens räntehöjningar medför att de rörliga bolåneräntorna stiger ytterligare under 2022. Vi räknar med att den rörliga räntan når 3,4 procent redan i december, vilket innebär att räntan kommer att ha stigit med 200 punkter sedan december förra året. De bundna bolåneräntorna har redan stigit påtagligt och toppen bedöms vara nära. Fr.o.m. nästa år förutses en viss nedgång. När Riksbanken sänker styrräntan 2024 räknar vi med att även den rörliga bolåneräntan sjunker något.

Räntebladet – juli 2022

4 juli 2022 - Läs den fullständiga analysen/rapporten här (pdf)

Vi reviderar upp räntor på kortare löptider på grund av Riksbankens framfart
Räntor på längre löptider planar ut nära dagens nivåer
Riksbanken höjde som väntat styrräntan med 50 räntepunkter, från 0,25 procent till 0,75 procent och signalerade samtidigt att fler höjningar är att vänta i närtid. Vi bedömer fortfarande att Riksbanken underskattar inflationen framöver. För att stävja inflationen räknar vi med att Riksbanken kommer att höja med 50 punkter i september, alternativt att de klämmer in en höjning med 25 punkter redan under sommaren. Detta följs av 25 punkters höjningar vid varje efterföljande möte fram till februari nästa år, vilket innebär att styrräntan når 1,75 procent i början av 2023. Svenska korträntor väntas därför stiga snabbt fram tills dess.
Räntor på längre löptider steg inledningsvis i juni men har under de senaste veckorna återigen fallit tillbaka både i Sverige och omvärlden. Vi räknar med att vi har den stora uppgången i långräntor bakom oss och att räntorna planar ut på ungefär dagens nivåer då utsikterna för global inflation och tillväxt dämpas.
Swapspreadarna, dvs. skillnaderna mellan swap- och statsräntorna, steg till historiskt höga nivåer under inledningen av maj och har sedan dess legat kvar på dessa nivåer. Vi räknar dock med att spreadarna gradvis minskar något framöver för att landa på nivåerna före pandemin, vilket innebär att swapräntorna sjunker marginellt under nästa år.
Riksbankens kommande höjningar medför att prognoserna för de rörliga bolåneräntorna revideras upp ytterligare något under 2022. Vi räknar med att den rörliga räntan når 3,1 procent redan i december, vilket innebär att räntan har mer än fördubblats under loppet av detta år. De bundna bolåneräntorna har redan stigit påtagligt och en mer måttlig uppgång förutses framöver.

Hög inflation, svag tillväxt och högre räntor – utmanande mix för fastighetssektorn

Läs den fullständiga analysen/rapporten här (pdf) - 2022-06-23

Ett helt nytt makroekonomiskt läge med hög inflation, svag tillväxt och högre räntor. Samtidigt har fastighetsbolagen höga skulder vilket gör dem räntekänsliga. Högre räntor innebär ökade finansieringskostnader. Därtill har investerarnas riskaptit ändrats med de högre räntorna. Det betyder att fastighetsbolagen kan få svårare att refinansiera sig när obligationerna förfaller och bankerna kan inte absorbera all den volym som förfaller.
Vissa fastighetssegment hålls fortsatt uppe på grund av strukturella faktorer som fått extra skjuts under pandemin eller av långsiktiga demografiska faktorer. Däremot kommer alla segment som är konsumtionsnära att få det tuffare. Just nu har hushållen ett uppdämt behov efter pandemin vad gäller att nyttja olika tjänster, men från hösten kommer hushållen att hålla hårdare i plånboken.
Det finns tydliga tecken på att ekonomin bromsar in och det betyder att det finns en risk att bolagen inte kan höja hyrorna i den omfattning som behövs för att täcka ökade finansieringskostnader och högre avkastningskrav.
I en fördjupning skriver vi om att mer behöver göras för att vi ska komma vidare i klimatomställningen. Många bolag har höga ambitioner inom klimat och hållbarhetsområdet, men fler och mer behöver göras.

Swedish housing prices has started the descend

Read the full analysis/report here (pdf) - 2022-06-22

Housing prices dropped by 1.2% m/m SA in May according to Valueguard, and the price drop continued in June
Due to higher mortgage rates, weak income growth and higher supply prices are expected to drop by about 10% in 2022 and 2023

According to Valueguard price growth have slowed from 6% y/y in April to 2.9% y/y in May and the price drop has continued so far in June. In May prices of single-family homes fell by 1.4% and prices of tenant-owned flats fell by 1.6%. Prices in metropolitan areas are slowing down faster than in the rest of the country. Prices of tenant-owned flats in Stockholm and Gothenburg have continued to slowdown markedly during the first two weeks of June and in total prices have dropped by about 7% since the end of April.

Indicators from Booli Pro and Svensk Mäklarstatistik paint the picture of very cautious home buyers. E.g. time on market has increased, the bid-premium has plummeted and the number of transactions have dropped substantially.

Although demographic factors and changing housing preferences since the start of the pandemic together a strong labour market could support demand for single-family homes and larger flats in the longer run, home buyers have quickly revised their price expectations to the new much higher mortgage rates and high inflation environment with weak real income growth. The previously hot housing market is cooling down fast. We expect a price drop by about 10% during 2022 and 2023 but given the large amount of uncertainty and the large change in mortgage rates we cannot rule out a slightly larger price drop. By the end of our forecast horizon the housing market will be supported by the fact that new supply of homes is likely to decrease significantly from the high levels this year.

Räntebladet – juni 2022

Läs den fullständiga analysen/rapporten här (pdf)

Vår prognos är att den rörliga bolåneräntan stiger till 3,4 procent om ett år, vilket innebär en dubblering från dagens nivåer.
Räntor på längre löptider har redan stigit markant och framöver förutses endast måttliga uppgångar.
Mycket talar för att inflationen dröjer sig kvar på höga nivåer. Vår prognos innebär att kärninflationen (KPIF exklusive energi) stiger över 5 procent nu i sommar för att ligga kvar på denna nivå under andra halvåret, och först gradvis sjunka nästa år. Detta torde stressa Riksbanken som väntas skynda på med räntehöjningar. Vi räknar med att Riksbanken höjer med 50 punkter i juni, vilket följs av 25 punkters höjningar vid varje efterföljande möte fram till april nästa år. Det innebär att styrräntan når 1,75% i april 2023. Svenska korträntor väntas därför stiga snabbt under kommande 12 månader.
Räntor på längre löptider stabiliserades, eller sjönk, något i maj men har under de senaste veckorna återigen börjat stiga både i Sverige och omvärlden. Vi räknar med att räntor stiger ytterligare något framöver, men den stora uppgången har vi bakom oss. I takt med att utsikterna för global inflation och tillväxt dämpas räknar vi med att ränteuppgången mildras.
Swapspreadarna, dvs. skillnaderna mellan swap- och statsräntorna, har ökat markant sedan inledningen av maj och ligger nu på höga nivåer i ett historiskt perspektiv. Vi räknar med att spreadarna gradvis minskar något framöver för att landa på nivåerna före pandemin. Det innebär att swapräntorna toppar mot slutet av detta år och sjunker något under nästa år.
Vi reviderar upp prognoserna för både de rörliga och bundna bolåneräntorna. De bundna bolåneräntorna fortsatte uppåt i maj och ett högre globalt ränteläge bidrar till att lyfta de bundna bolåneräntorna ytterligare framöver. Den rörliga bolåneräntan stiger i takt med att Riksbanken höjer räntan, vilket innebär en kraftig uppgång under året.

Räntebladet – maj 2022

Läs den fullständiga analysen/rapporten här (pdf) - 2 maj 2022

Riksbanken höjer räntan och signalerar fler höjningar framöver, i linje med vår prognos
Räntor med längre löptider fortsatte att stiga i april och vi reviderar upp ränteprognoserna något ytterligare.
Efter en historisk upprevidering av inflations- och ränteprognoserna höjde Riksbanken sin styrränta till 0,25% i april. Beskedet var väl i linje med vår prognos och vi står fast vid vår vy att Riksbanken kommer fortsätta att höja räntan vid varje nästkommande penningpolitiska möte. Det innebär att reporäntan når 1,5% i april 2023 och att svenska korträntor kommer att stiga snabbt under kommande 12 månader.
Räntor på längre löptider fortsatte att stiga under inledningen av april men en viss utplaning har skett under de senaste veckorna både i Sverige och omvärlden. Vi räknar med att räntor stiger ytterligare något under året då centralbankerna höjer sina styrräntor, samtidigt som inflationen ligger kvar högt och global tillväxt hålls uppe relativt väl. Under nästa år väntas dock inflationen sjunka tillbaka, samtidigt som tillväxten saktar in i flera länder, vilket bidrar till att ränteuppgången stannar av. Prognoserna nedan baseras på vår makrovy i Swedbank Economic Outlook (april).
Swapspreadarna, dvs. skillnaderna mellan swap- och statsräntorna, har sjunkit tillbaka något från de höga nivåerna men ligger fortfarande relativt högt i ett historiskt perspektiv. Vi räknar med att spreadarna ligger kvar på ungefär nuvarande nivåer under prognosperioden eller sjunker något, vilket innebär att swapräntorna revideras upp i ungefär samma utsträckning som statsräntorna.
De bundna bolåneräntorna har fortsatt att stiga. Ett högre globalt ränteläge bidrar till att lyfta de bundna bolåneräntorna ytterligare framöver. Den rörliga bolåneräntan stiger i takt med att Riksbanken höjer räntan, vilket innebär att en kraftig uppgång är att vänta kommande 12 månader.

Räntebladet – april 2022

Kraftig ränteuppgång i mars och fortsatt stigande räntor är att vänta under året
Vi reviderar upp prognoserna för bolåneräntor på samtliga löptider
Räntor steg kraftigt både i Sverige och omvärlden i mars. En förklaring är att marknaderna tycks ha styrts av inflationsoro snarare än en oro för lägre tillväxt. ECB och Fed har också signalerat att den höga inflationen behöver bekämpas, vilket spätt på förväntningarna om åtstramningar framöver.
Prognoserna nedan baserar på vår makrovy i Swedbank Economic Outlook (april). Vi räknar med fortsatt stigande räntor under året då centralbankerna lyfter sina styrräntor, samtidigt som inflationen ligger kvar högt och global tillväxt hålls uppe relativt väl. Men under nästa år väntas inflationen sjunka tillbaka, samtidigt som tillväxten saktar in i flera länder, vilket bidrar till att ränteuppgången stannar av. Långräntor väntas till och med minska något under 2023.
Riksbanken står inför en historisk upprevidering av inflationsprognosen, vilket enligt vår bedömning kommer att leda till en omsvängning av penningpolitiken. Vår prognos är att Riksbanken höjer räntan redan i april i år, vilket följs av ytterligare fem höjningar vid varje nästkommande penningpolitiska möte. Det innebär att svenska korträntor kommer att stiga snabbt under kommande 12 månader.
Swapspreadarna, dvs. skillnaderna mellan swap- och statsräntorna, har sjunkit tillbaka något från de höga nivåerna men ligger fortfarande relativt högt i ett historiskt perspektiv. Vi räknar med att spreadarna ligger kvar på ungefär nuvarande nivåer under prognosperioden eller sjunker något, vilket innebär att swapräntorna revideras upp i ungefär samma utsträckning som statsräntorna.
De bundna bolåneräntorna har fortsatt att stiga under året. Ett högre globalt ränteläge bidrar till att lyfta de bundna boräntorna ytterligare framöver. Den rörliga bolåneräntan stiger i takt med att Riksbanken höjer räntan, vilket innebär att en kraftig uppgång är att vänta kommande 12 månader.

11 april 2022: Läs den fullständiga analysen/rapporten här (pdf)

Räntebladet – mars 2022

Stor osäkerhet kring ränteutvecklingen framöver

Vi reviderar upp prognoserna för bolåneräntor ytterligare

Den ovissa utvecklingen av kriget i Ukraina gör ränteprognoserna betydligt mer osäkra än normalt. Kriget riskerar att bidra till såväl högre inflation som lägre tillväxt i Sverige och omvärlden. Effekterna på räntor på sikt är oklara men svenska statsräntor har fallit sedan Rysslands invasion påbörjades. Osäkerheten är även stor vad gäller centralbankernas agerande framöver.
Ränteprognoserna baseras på vår makrovy i Swedbank Economic Outlook (januari). Vi bedömer att prognoserna för svensk ekonomi står sig väl trots utvecklingen i Ukraina, även om risken för högre inflation och lägre tillväxt har ökat.
Vår prognos är att Riksbanken höjer räntan i november, vilket lyfter svenska korträntor senare i år. Kriget väntas inte ha någon avgörande betydelse för penningpolitiken, men det kan få Riksbanken att ligga kvar längre med stimulanserna. Vi räknar med att Riksbanken höjer reporäntan ytterligare två gånger under 2023, upp till 0,75 procent.
De så kallade swapspreadarna, dvs. skillnaderna mellan swap- och statsräntorna, har stigit markant och ligger nu på de högsta nivåerna sedan 2012. Vi räknar med en viss normalisering och nedgång framöver. Sammantaget görs inga stora revideringar av prognosen för swapräntorna.
De bundna bolåneräntorna steg i januari och flera institut har höjt räntorna även i februari. Ett högre globalt ränteläge, tillsammans med att Riksbanken väntas trappa ned obligationsköpen under året, bidrar till att lyfta de bundna boräntorna. Den rörliga bolåneräntan stiger i takt med att Riksbanken höjer räntan. Sammantaget revideras bolåneräntorna upp ytterligare något sedan i februari.

7 mars 2022: Läs den fullständiga analysen/rapporten här (pdf)

Pandemin – ett bokslut av BNP

Snabb återhämtning i svensk ekonomi

BNP avslutade 2021 på en högre nivå jämfört med prognoser som gjordes före pandemin
Hög tillväxt i världshandeln har lett till att svensk export har överträffat förväntningarna
Snabb återhämtning i näringslivets investeringar kan ge en tillväxtskjuts framöver …
… men osäkerheten är hög i närtid till följd av Ukrainakonflikten

28 februari 2022: Läs den fullständiga analysen/rapporten här (pdf)

Ukraine – global economic effects

Higher energy & commodity prices, and falling equity prices, will weigh on global growth.
Neighbouring countries will also suffer from reduced trade and sentiment effects.
Fed will stay on its course and lift rates. The situation for the ECB is trickier.

25 Februari 2022: Read the full analysis/report here (pdf)

Macro Focus - The Baltics and Russia – how strong are economic ties?

Although economic ties have weakened over time, Russia is an important source of imports for the Baltics
Exports of goods of national origin to Russia are small
Transit trade with Russia is of high importance for Lithuania
Lithuanian dependency on Russian gas supply is low

Due to historical links between the Baltics and Russia, economic ties have been strong, although decreasing over time.

14 Februari 2022: Read the full analysis/report here (pdf)

Räntebladet – februari 2022

Läs den fullständiga analysen/rapporten här (pdf)

Kraftigt stigande räntor i Europa efter ECB:s februarimöte
Vi reviderar upp prognoserna för bolåneräntor ytterligare.
Räntor fortsätter att stiga både i Sverige och omvärlden. Uppgången beror på kvardröjande hög inflation och på stigande förväntningar om att centralbanker kommer att minska stimulanserna. ECB lämnade penningpolitiken oförändrad vid februarimötet men signalerade vid presskonferensen en stramare hållning än tidigare, vilket ledde till kraftigt stigande räntor i Europa.
Räntorna förväntas stiga ytterligare i år och nästa år i takt med att konjunkturen stärks och då centralbankerna de facto börjar dra tillbaka stimulanserna. Inflationen väntas i flera länder dämpas under året men likväl ligga kvar på en högre nivå än normalt relativt länge. I Sverige räknar vi med att inflationen ligger kvar kring 4 procent fram till sommaren och först därefter sjunker.
Vår prognos är att Riksbanken avvaktar med att höja räntan till 2023, vilket håller tillbaka svenska korträntor i år. Marknaden diskonterar nu två höjning redan under 2022.
De bundna bolåneräntorna steg mot slutet av förra året och har fortsatt uppåt i januari. Ett högre globalt ränteläge, tillsammans med att Riksbanken väntas trappa ned köpen av säkerställda obligationer under året, bidrar till att lyfta de bundna boräntorna. Den rörliga bolåneräntan väntas börja stiga mer tydligt först under 2023 då Riksbanken höjer räntan.
Vi bedömer att ränteprognoserna är behäftade med större osäkerhet än normalt. Det handlar i sin tur om att det råder en stor osäkerhet kring flera faktorer som bestämmer ränteutvecklingen, inte minst inflationsutvecklingen och centralbankernas agerande framöver.
Ränteprognoserna baseras på våra makroprognoser i Swedbank Economic Outlook (januari).

Räntebladet – januari 2022

Stigande obligationsräntor i Sverige och omvärlden under de senaste veckorna
Vi reviderar upp prognoserna för bundna boräntor för 2022 och 2023
Sedan mitten av december har obligationsräntor både i Sverige och omvärlden stigit. Fortsatt hög inflation och förväntningar på att centralbanker kommer att minska stimulanserna under året har trumfat eventuell omikron-oro.
Vi räknar med att räntorna stiger ytterligare under prognosperioden då konjunkturen stärks, inflationen ligger kvar högt och centralbankerna drar ned på stimulanserna. Räntorna har hittills stigit en aning mer än väntat, vilket innebär att prognoserna på statsobligations- och swapräntor har reviderats upp något jämfört med december.
Riksbanken indikerar att reporäntan kommer att höjas till 0,25 procent i slutet av 2024, vilket är senare än vår prognos (andra halvåret 2023). Marknaden diskonterar fortfarande 1 höjning redan under 2022, vilket vi alltså inte tror realiseras. Detta håller tillbaka svenska korträntor i år.
De bundna bolåneräntorna steg mot slutet av förra året och vi räknar med en gradvis uppgång även framöver. Ett högre globalt ränteläge, tillsammans med att Riksbanken väntas trappa ned köpen av säkerställda obligationer under året, bidrar till att lyfta de bundna boräntorna. Den rörliga bolåneräntan väntas börja stiga först under 2023 då Riksbanken höjer räntan.
Ränteprognoserna baseras på våra makroprognoser och pandemiantaganden i Swedbank Economic Outlook (november). Nya makroprognoser publiceras i Swedbank Economic Outlook 19/1.

10 januari 2022: Läs den fullständiga analysen/rapporten här (pdf)

The economics of extreme weather events

Nordic and Baltic economies relatively spared so far

The impacts of extreme weather vary across geographies, across sectors, and, thereby, across countries. Water and waste, agriculture, transportation, and tourism are among the sectors affected the most.
Globally, the direct costs of extreme weather events are on the rise and have amounted to around EUR 100 billion every year since 2010.
Moreover, although indirect costs from extreme weather events, such as reduced economic activity, supply-chain disruptions, and health effects are harder to quantify, studies suggest that they could be an additional multiple of direct costs ranging from 1.5X to over 10X.
Nevertheless, the Nordic and Baltic economies have been relatively spared so far, incurring quite small losses due to extreme weather events. However, the costs are expected to increase as climate change intensifies, affecting more parts of the globe.
Large-scale investments will be necessary to enable the global economy and societies to mitigate the risks from extreme weather events. Upward price pressure and capital losses are also likely.

17 december 2021: Read the full analysis/report here (pdf)

Räntebladet – december 2021

Svängiga räntemarknader i november med sjunkande långräntor i spåren av omikron
Vi räknar med högre räntor, men reviderar ned ränteprognoserna för 2022 något

6 december 2021: Läs den fullständiga analysen/rapporten här (pdf)

Räntebladet – november 2021

Fortsatt stigande räntor i Sverige i oktober men stabila bolåneräntor.

Vi reviderar upp prognoserna på stats- och swapräntor.

I oktober fortsatte räntor på statsobligationer både i Sverige och omvärlden uppåt. En förklaring är att investerare i allt större utsträckning tar höjd för att vissa centralbanker är på väg att dra ned stimulanserna, inte minst Fed. I både Sverige och USA har också ränteuppgången varit tydligast för obligationsräntor med kortare löptider.
Mot denna bakgrund revideras räntenivåerna upp för hela prognosperioden. Den tydligast upprevidering sker för räntor på 2- och 5-års löptider, men även tioårsräntan revideras upp något. Vi räknar alltså fortsatt med att räntor stiger i takt med att den ekonomiska återhämtningen fortskrider enligt bedömningen i Swedbank Economic Outlook från augusti.
Riksbanken indikerar att reporäntan kommer ligga kvar på 0 procent fram till det tredje kvartalet 2024, vilket också är i linje med vår prognos om oförändrad reporänta till åtminstone slutet av 2023. Marknaden diskonterar 1 till 2 höjningar redan under 2023, vilket vi alltså inte tror realiseras. Detta håller tillbaka svenska korträntor även kommande år.
Swapräntorna revideras också upp. De så kallade swapspreadarna, dvs. ränteskillnaderna mellan swap- och statsobligationsräntorna, har stigit markant de senaste månaderna efter att ha varit mycket låga under krisen. Vi räknar med oförändrade swapspreadar under prognosperioden.
Bolåneräntorna visar dock än så länge inga tecken på att stiga och har till och med sjunkit marginellt i oktober. Vi reviderar ned prognosen i närtid marginellt medan prognosen för bolåneräntor på längre löptider behålls oförändrad.

1 november 2021: Läs den fullständiga analysen/rapporten här (pdf)

What happens in Glasgow?

The projected path for global warming leads to 2.7°C by the end of the century, and not 1.5°C as is the goal.
This year’s UN conference on climate change is important since the countries will present how they plan to limit their carbon footprint, as promised at the Paris agreement.
Four goals will be the main focus: mitigation, adaptation, finance and collaboration. The goals seem far from reachable given the current situation.
Dual investments are needed to curb further emissions and to adapt to climate change that is already occurring.
The current global energy crisis has accentuated the need of clean and stable energy production and could increase incentives for investing in green energy sources.

Oct 28 2021: Read the full analysis/report here (pdf)

Energy prices – a manageable challenge for the region’s economies

Energy prices have surged lately and are expected to remain elevated throughout winter, fuelling higher inflation, which in most of the region is expected to peak early next year.
Businesses shift the costs to clients, but most consumers’ purchasing power will remain strong. Vulnerable households should see government support, especially in the Baltics.
The green transition implies higher and more volatile energy prices in the medium term, while in the long-term renewables should provide a cheaper source of energy for the world.

Oct 8 2021: Read the full analysis/report here (pdf)

Kommersiella Fastigheters Utsikter

Återhämtning, men strukturella förändringar påverkar fastighetsmarknaden

Den positiva makrobilden med en kraftfull återhämtning i ekonomin kommer att understödja sektorn som helhet. Men pandemin har påskyndat en rad strukturella förändringar som påverkar olika fastighetssegment på olika sätt. För kontors- och handelsfastigheter räknar vi med ökade vakanser, medan efterfrågan på logistik- och samhällsfastigheter samt bostäder är mycket hög.

Företag och emittenter möter gynnsamma finansiella förhållanden där centralbankernas expansiva penningpolitik bidrar. I takt med att ekonomierna återhämtar sig kommer ränteläget att normaliseras och kreditspreadar kommer att stiga. Inom ett par år kan det handla om betydligt högre finansieringskostnader för vissa bolag.

23 september 2021: Läs den fullständiga analysen/rapporten här (pdf)

Handelns Utsikter

Konsumenterna återvänder till butikerna

Förutsättningarna för hushållen förblir goda under kommande två år. Lättade restriktioner och minskad smittspridning har bidragit till att konsumtionen återhämtat sig. I höst räknar vi med en fortsatt gradvis normalisering där tjänstekonsumtionen ökar. Trender som kommer att prägla närtiden är ett ökat hållbarhetsfokus, en fortsatt digitalisering och en hög andel distansarbete. För företagen – oavsett sektor inom handeln - gäller det att integrera hållbarhetsarbetet i flera delar av verksamheten (förpackning, transporter, avfallshantering osv). Samtidigt väntas en flexiblare policy kring distansarbete öka vikten av att handelsföretag har en väl fungerande omnikanal.

Läs den fullständiga analysen/rapporten här (pdf)

Räntebladet – september 2021

Stabilisering på räntemarknaderna under de senaste veckorna
Bolåneräntor på längre löptider stiger gradvis under prognosperioden

6 september 2021: Läs den fullständiga analysen/rapporten här (pdf)

Swedbank ESG monitor: Carbon pricing speeds up structural change

Sustainable development indicators show that all the Nordic and Baltic countries have a long way to go to reach the 2030 Sustainable development goals. At the sectoral level, especially utilities and transport, agriculture and forestry have high emission intensities in many Nordic and Baltic countries.

For the world to reach net-zero emissions, a higher price of carbon is needed. This would have the largest impacts in carbon-intensive and export-reliant sectors in mining and manufacturing, utilities and transport. Transition risks are considerable in the Nordics and Baltics, although most of them have an emission intensity below the global average.

23 juni 2021: Read the full analysis/report here (pdf)

Räntebladet – maj 2021

Stiltje på räntemarknaderna under våren men vi räknar alltjämt med viss uppgång
Räntor med kortare löptider parkerade på dagens låga nivåer.

24 maj 2021: Läs den fullständiga analysen/rapporten här (pdf)

Räntebladet – april 2021

Tillfällig paus i uppgången av långräntor.
Bundna bolåneräntor stiger gradvis medan den rörliga räntan parkerar på dagens nivåer.

29 april 2021: Läs den fullständiga analysen/rapporten här (pdf)

Räntebladet – mars 2021

Långräntor har stigit relativt mycket hittills i år. Det har främst drivits av utvecklingen i USA vilket även har spillt över på svenska räntor.
Vi reviderar upp våra prognoser för svenska räntor med längre löptider.

8 mars 2021:Läs den fullständiga analysen/rapporten här (pdf)

Nordic Macro Monthly - The turnaround is close, but downside risks dominate

The Nordic economies stand strong and pre-crisis GDP levels are within reach
The pandemic still threatens the recovery as mutation variants spread and vaccination lags
Special theme: Targeted and timely support to businesses remains crucial

23 February 2021: Read the full analysis/report here (pdf)

Elnätet: En nyckelfråga för tillväxt och grön omställning

Den gröna omställningen ställer höga krav på Sveriges redan ansträngda elnät. Kraftigt ökade investeringar behövs och är planerade, men risken är stor att de dröjer. Det finns lösningar för kapacitetsbristen men många pusselbitar behöver komma på plats.

11 februari 2021: Läs den fullständiga analysen/rapporten här

Nordic Macro Monthly - Pent-up demand will boost Nordics towards summer

Growth will pick up in the second half of 2021, once the coronavirus vaccine is rolled out
Policy will remain accommodative, Norges Bank will be an early mover and hike in 2021
Special theme: Uneven retail trade partly explained by less cross-border trading

3 december 2020: Read the full analysis/report here (pdf)

Nordic Macro Monthly - Booming house prices

• The Nordic economies are recovering but the spread of the virus remains a big unknown
• Special theme: the Nordic housing market – Prices at new record highs
• We foresee continued house price increases but at a slower pace

1 oktober 2020: Read the full analysis/report here (pdf)

Rapport- Handels utsikter

29 september 2020: Sammanfattning: Bättre- men inte bra (pdf)

Trump, Biden and climate policy

24 september 2020: A key election for the planet (pdf)

Ännu ingen grön återhämtning

Gröna investeringar utgör hittills en marginell del av de globala stimulanserna. Sverige har annonserat minst gröna stimulanser i Norden men mer förväntas komma.

26 augusti 2020: Ännu ingen grön återhämtning

Swedish Green Bond: Time for issuance

The Swedish government’s first green bond is an important political signal and will support spending towards Sweden’s environmental targets. Given the state’s increased borrowing needs, the timing of the green bond issuance is good.

24 augusti 2020: Swedish Green Bond: Time for issuance

Macro Focus - Swedbank’s Sustainability Indicators show more progress is needed

Will EU's recovery fund help in reaching targets?

25 juni 2020: Macro Focus - Swedbank’s Sustainability Indicators show more progress is needed (pdf)

Macro Focus: Real-time transaction data

Real-time data is an important input to timely economic forecasting, especially during a crisis. Swedbank Pay’s daily transaction data aligns well with the official consumption statistics. The latest data indicates a recovery in May and June, albeit from a low level.

24 juni 2020: Macro Focus: Real-time transaction data (pdf)

A greenish recovery

Political momentum and cheaper renewables support a greener crisis recovery in Europe. The Nordics are on the right track, but more is needed.

22 juni 2020: A greenish recovery

Nordic-Baltic Business Report: Well prepared to take on the challenge

The Nordic and Baltic economies will be hard hit by the Covid-19-induced shock due to their small size and relative openness. However, the Nordics and Baltics are well prepared to take on the challenge.

26 maj 2020: Nordic-Baltic Business Report (pdf)

Nordic Macro Monthly: Small economies get even smaller.

Historical drops in GDP in the Nordics while unemployment surges. Private consumption takes a deep hit due to containment measures

29 April 2020: Nordic Macro Monthly (pdf)

Svensk bostadsmarknad; Coronaviruset leder till prisfall på bostäder

Priserna kommer att falla i spåren av Coronakrisen men efter krisen väntas bostadsmarknaden återhämta sig

7 april 2020: Svensk bostadsmarknad; Coronaviruset leder till prisfall på bostäder

Corona slår mot Norden och Baltikum

Begränsade effekter på tillväxt och arbetsmarknader i Norden och Baltikum hittills men vid ett sannolikt scenario blir följder stora på både tillväxt och arbetsmarknader.

5 mars 2020: Corona slår mot Norden och Baltikum

Nordic Macro Monthly: Strong domestic demand keeps Nordics afloat amid virus fears

Growth in Nordics between 1 and 2% in 2020. Corona weighs on interest rates and Scandies. Special theme: Finland is getting too old.

26 februari 2020: Nordic Macro Monthly

Fed update: No big surprises

The federal funds rate was left unchanged, but a 5 bps increase of the IOER. We continue to expect federal funds to be unchanged although risks are leaning towards more easing.
30 januari 2019: Fed update: No big surprises

China: Coronavirus will have a negative, but limited, effect on the Chinese economy

27 januari 2019: China: Coronavirus will have a negative, but limited, effect on the Chinese economy

Fed preview: Continued on hold

Annual rotation of regional president not causing a shift in monetary policy. We do not expect any further rate cuts, but the downside risks dominate.
24 januari 2019: Fed preview: Continued on hold

ECB comment: Nothing new, but the review

No changes in monetary policy. Strategic review launched as expected.
23 januari 2019: ECB comment: Nothing new, but the review

Grön protektionism - hot eller möjlighet

Inom EU bubblar en slags grön protektionism. Bland annat förespråkas koldioxidtullar, som skulle kunna bidra till att minska de globala utsläppen. För svensk del skulle tullarna innebära högre kostnader för hushåll och företag men även förstärkt konkurrenskraft för vissa företag.

21 januari 2020: Grön protektionism – hot eller möjlighet

ECB preview: ECB to launch its strategic review

No changes in monetary policy expected on Thursday. The big event is the launch of the strategic review of monetary policy.
21 januari 2019: ECB preview: ECB to launch its strategic review

China: Growth stabilizes as stimulus and trade deal lend support, but the long-term slowdown drivers remain

17 januari 2019: China: Growth stabilizes as stimulus and trade deal lend support, but the long-term slowdown drivers remain

Consumer Spending Observer

Consumers spend just as much but receive 6% less

Volume spending remained at 6% below last year’s level in the past four weeks (data until 2 Sep)
Nominal spending has stabilised near last year’s level, while volume spending remains lacklustre

6 september 2023: Read the full analysis/report here (pdf)

Weak signals from restaurants & hotels

Volume spending remained at 6% below last year’s level in the past four weeks (data until 26 Aug)
Spending on restaurants & hotels has been weak during the summer, and in the past week nominal spending dropped by 9% compared to last year

30 augusti 2023: Read the full analysis/report here (pdf)

Spending moved sideways

Volume spending remained at 6% below last year’s level in the past four weeks (data until 19 Aug)
Nominal spending on services remained lower than last year, while goods spending continued to outpace 2022

23 augusti 2023: Read the full analysis/report here (pdf)

Surprising boost in goods spending

Volume spending remained at 6% below last year’s level in the past four weeks (data until 12 Aug)
Spending on furnishings & household equipment as well as home electronics increased in the past week, giving a boost to goods spending

16 augusti 2023: Read the full analysis/report here (pdf)

No obvious staycation effect during the summer

Spending recovered in the beginning of August with volume spending at 6% lower in the past four weeks compared to last year (data until 5 Aug)
Spending on restaurants & hotels has been lower than last year for most part of the summer and was 2% below in the past week (current prices)

9 augusti 2023: Read the full analysis/report here (pdf)

Mostly sideways spending in July

Volume spending moved mostly sideways in July compared to last year with annual growth at -7% in the past four weeks (data until July 29)
The positive trend in real food spending growth has reversed somewhat after spiking during Midsummer

2 augusti 2023, Read the full analysis/report here (pdf)

Midsummer boosted spending on food and beverages

Grocery spending increased as usual during Midsummer, with volume turnover merely 1% below last year’s level in the past four weeks
Real total spending was 4% below last year’s level in the past four weeks (data until 24 June). CSO will take a break and will be back on 2 August.

28 juni 2023: Read the full analysis/report here (pdf)

The “Beyoncé effect” has disappeared

The boost in ticket sales recoiled in the past week and spending on recreational & cultural services was 7% below last year’s level in current prices
Total spending in real terms was 6% below last year’s level in the past week as well as in the past four weeks (data until 17 June)

21 juni 2023: Read the full analysis/report here (pdf)

Boost in ticket sales

Spending on recreation and culture grew by 15% in the past week (y/y), mainly driven by increased spending on tickets to theatres and concerts
Spending in real terms was 6% below last year’s level in the past week and 5% lower in the past four weeks (data until 10 June)

14 juni 2023: Read the full analysis/report here (pdf)

Some signs of relief in recent spending data

Spending in real terms was 3% below last year’s level in the past week and 5% lower in the past four weeks (data until 3 June)
In May, spending increased more than usually compared to April (+7%); mostly driven by a higher growth in spending on food

7 juni 2023: Read the full analysis/report here (pdf)

Real spending hovering around -7%

Spending in real terms was 8% below last year’s level in the past week and 7% lower in the past four weeks (data until 27 May)
In nominal terms, expenditure on goods was unchanged in the past week compared to last year, while services declined slightly (-1%)

31 maj 2023: Read the full analysis/report here (pdf)

Ascension weekend raises spending on goods

Spending in real terms was 5% below last year’s level in the past week and 7% lower in the past four weeks (data until 20 May)
Goods spending, notably recreation goods and food, increased in the past week while services spending declined, possibly due to the long weekend

24 maj 2023: Read the full analysis/report here (pdf)

Early signs of weaker travel spending

Spending in real terms was 6% below last year’s level in the past week and 9% lower in the past four weeks (data until 13 May)
Spending on recreation & culture was higher than a year ago in current prices, but the positive trend in travel spending seems to be weakening

17 maj 2023: Read the full analysis/report here (pdf)

Households’ food baskets keep getting lighter but more expensive

Spending in real terms was 9.5% below last year’s level in the past week as well as in the past four weeks (data until 6 May)
Spending on food remains higher in current prices, and in the past year food spending has been rather stable at around 6% y/y

10 maj 2023: Read the full analysis/report here (pdf)

Spending stabilises at a weak level

Spending in real terms was 9% below last year’s level in the past week and 8% lower in the past four weeks (data until 29 April)
Easter induced volatility in annual spending abated during the end of April

3 maj 2023: Read the full analysis/report here (pdf)

Spending remains weak

Spending in real terms was 12% below last year’s level in the past week and 8% lower in the past four weeks (data until 22 April)
Annual spending growth in home electronics falls considerably due to large base effects and weak consumption

26 april 2023: Read the full analysis/report here (pdf)

Recoil after high Easter spending

Spending in real terms was 8% below last year’s level in the past week as well as in the past four weeks (data until 15 April)
Spending on recreation & culture seems to have aligned with pre-pandemic patterns and increased compared to last year in the past week

19 april 2023: Read the full analysis/report here (pdf)

Household consumption on a downward trend

Spending in real terms was 12% below last year’s level in the past week as well as in the past four weeks (data until 25 March)
In current prices, spending on goods dropped by 4% compared to last year in the past week, while spending on services dropped by 3%

29 mars 2023: Read the full analysis/report here (pdf)

Households continue to cut back on non-essentials

Spending in real terms was 11% below last year’s level in the past week as well as in the past four weeks (data until 18 March)
Last week, sales in all major sectors but groceries declined compared to last year, confirming the signs of a cut-back in most service sectors

22 mars 2023: Read the full analysis/report here (pdf)

Household are cutting back on non-essentials

Spending in real terms was 12% below last year’s level in the past week and 10% lower in the past four weeks (data until 11 March)
Last week, sales in all sectors but groceries declined compared to last year, suggesting that households are cutting back on non-essential spending

15 mars 2023: Read the full analysis/report here (pdf)

Spending on services remains in positive territory

Spending in real terms was 12% below last year’s level in the past week and 8% lower in the past four weeks (data until 4 March)
Spending on services was 5% above last year’s level in the past week, while spending on goods was 5% below last year’s level (current prices)

8 mars 2023: Read the full analysis/report here (pdf)

Signs of weakness as base effects fade

Spending in real terms was 9% below last year’s level in the past week and 6% lower in the past four weeks (data until 25 Feb)
Spending on restaurants & hotels has dropped to last years’ level in current prices, indicating an annual decline of almost 10% in real terms

1 mars 2023: Read the full analysis/report here (pdf)

Plateau reached?

Spending in real terms was 6% below last year’s level in the past week and 2% lower in the past four weeks (data until 11 Feb)
The base effect from covid-restrictions is fading at the same time as services spending decreased more than usual in the beginning of February

15 februari 2023: Read the full analysis/report here (pdf)

Ray of hope

Spending in real terms was 1% above last year’s level in the past week and equal to last year’s level in the past four weeks (data until 4 Feb)
Consumption seems to have been more resilient in January than expected, especially spending on food and restaurants & hotels

8 februari 2023: Read the full analysis/report here (pdf)

The usual payday effect

Spending in real terms was 1% below last year’s level in the past week and 3% lower in the past four weeks (data until 28 Jan)
Spending in January followed the normal pattern, with a decline in the beginning of the month and a surge in spending after payday

2 februari 2023: Read the full analysis/report here (pdf)

Base effects continue to boost spending growth

Spending in real terms was 1% below last year’s level in the past week and 5% lower in the past four weeks (data until 21 Jan)
The improvement is mainly due to base effects, as January 2022 was depressed by covid restrictions, and will likely fade during the coming weeks

25 januari 2023: Read the full analysis/report here (pdf)

Temporary relief

Spending in real terms was 1% below last year’s level in the past week and 7% lower in the past four weeks (data until 14 Jan)
The improvement is mainly due to base effects, as January 2022 was depressed by covid restrictions, and will likely fade during the coming weeks

18 januari 2023: Read the full analysis/report here (pdf)

Spending ends 2022 on a weak note

The decline in total consumption continued throughout the end of the year (data until 31 December)
A post-pandemic rebound in activity pushed 2022 services consumption above 2021 year’s level, while durable goods spending fell back

11 januari 2023: Read the full analysis/report here (pdf)

Early indications of a more subdued Christmas shopping season

Total spending was 4% below last year’s level in current prices in the past week, indicating a weaker Christmas shopping season (data until 17 Dec.)
Consumer Spending Observer Sweden will take a Christmas vacation and will be back on 11 January 2023. Merry Christmas!

21 december 2022: Read the full analysis/report here (pdf)

Decent services spending

Boost in spending growth in restaurants & hotels as Swedes experience first restriction-free winter since 2019 (data until 10 December)
Total consumption in volume terms remained at -7.5% in the past four weeks (y/y), while real food consumption was down by 13.5%

14 december 2022: Read the full analysis/report here (pdf)

A Christmas smorgasbord effect?

In the past week, spending on services recovered, mainly due to increased spending on Restaurants & Hotels (data until 3 December)
Real consumer spending fell by 7.6% in the past four weeks (y/y), indicating a drop in Statistic Sweden’s Household consumption indicator

7 december 2022: Read the full analysis/report here (pdf)

Black Week jumps the gun

Real consumer spending dropped by 8% in the past four weeks (y/y) when deflated by CPIF excluding electricity (data until 19 November)
In the past week, spending on home electronics recovered to the level seen in 2021, suggesting that Black Week has gotten off to an early start

23 november 2022: Read the full analysis/report here (pdf)

Is spending stabilising around -8%?

Real consumer spending dropped by 8.4% in the past four weeks (y/y) when deflated by CPIF excluding electricity (data until 12 November)
Spending on home electronics remains far below last year’s level and the extent of the usual Black Friday effect remains to be seen

16 november 2022: Read the full analysis/report here (pdf)

Sustained weakening

Real consumer spending dropped by 8% in the past four weeks (y/y) when deflated by CPIF excluding electricity (data until 5 November)
Spending on food and beverages continued to increase in current prices but was 12% lower in volume terms compared to last year

9 november 2022: Read the full analysis/report here (pdf)

No improvement in sight

Real consumer spending dropped by 8.2% in the past four weeks (y/y) when deflated by CPIF excluding electricity (data until 29 October)
Spending growth in the hotel & restaurant sector stagnated in the past week in current prices, suggesting a contraction in volume terms

2 november 2022: Read the full analysis/report here (pdf)

Spending reductions in line with inflation

Real consumer spending dropped by 7.3% in the past four weeks (y/y) when deflated by CPIF excluding electricity (data until 22 October)
Nominal consumption approaches zero growth as the volume spending shortfall almost matches inflation

26 oktober 2022: Read the full analysis/report here (pdf)

Continued downward trend in volume growth

Real consumer spending dropped by 5.8% in the past four weeks (y/y) when deflated by CPIF excluding electricity (data until 15 October)
Growth in services spending declined both compared to last year and 2019 as spending on travel agencies dropped substantially

19 oktober 2022: Read the full analysis/report here (pdf)

Continued downward trend in volume growth

Spending growth in current prices remained positive in the past four weeks, but slowed to 2% (data until 8 October)
Real consumer spending continued downwards and dropped by 5.4% (y/y) when deflated by CPIF excluding electricity

12 oktober 2022: Read the full analysis/report here (pdf)

Volume growth edging lower

Spending growth was 2.7% in the past four weeks, while consumption in volume terms fell by 5-7% (data until 1 October)
Consumers cut back on food spending in volume terms amid sharply rising prices

5 oktober 2022: Read the full analysis/report here (pdf)

Volume spending continues to weaken

Consumption in volume terms weakened further in the previous month (data until 24 September)
Altering the price deflator shows a somewhat higher, but still falling volume consumption
With the rapid increase in price growth over the course of 2022, it is important to distinguish between nominal and real values when analysing macroeconomic data. While total spending growth in current (nominal) prices is trending lower, it by far underestimates the decline in spending in constant (real) prices or, in other words, volume terms.
While CPIF, i.e. the consumer price index with a fixed interest rate, is a commonly used inflation measure and the inflation target variable, there are shortfalls in using it for deflating our card transaction data. Primarily, the annual CPIF is being lifted considerably by the currently high electricity price. Unlike gasoline purchases, spending on electricity is not included in the card transaction data.
When deflating the transaction turnover using CPIF, volume spending has declined 5.6% compared to last year.
Excluding electricity prices when deflating the card transaction data, the decline in volume spending growth is somewhat more moderate at -3.3%. Regardless of the price deflator, however, the negative trend in volume spending is evident and suggests that weak demand has begun weighing on household consumption.

28 september 2022: Read the full analysis/report here (pdf)

Shrinking household consumption

Consumption growth in volume terms has been trending down in recent months and reached -4% (y/y) in the past four weeks (data until Aug 6)
The card transaction data suggests a slowdown in the household consumption indicator for June to be released by Statistics Sweden later today

10 augusti 2022: Read the full analysis/report here (pdf)

Disturbed by Midsummer

The corresponding week in 2019 involves Midsummer, which makes spending compared to 2019 difficult to interpret in the past week.
Compared to last year, spending in current prices stabilised at 8%, while spending in volume terms was trending down (data until 18 June).

22 juni 2022: Read the full analysis/report here (pdf)

Easter boosted spending on food

Spending on groceries increased by 15% during the Easter week compared to previous week, and was in line with the Easter increase last year
Total spending was 18% above 2021 year’s level in the past week and 3% above 2019 year’s level (data until 16 April)

20 april 2022: Read the full analysis/report here (pdf)

Business as usual – up with payday

Total spending growth recovered in the past week and was around 10% higher compared to both last year and 2019 (data until 2 April)
Comparisons with previous years are, however, more uncertain in April as the data has been adjusted to account for Easter effects

6 april 2022: Read the full analysis/report here (pdf)

Is consumption spending losing momentum?

Total spending growth declined again in the past week and was 6.5% higher compared to last year but is on par with 2019 (data until 26 March)
Reopening effects continue to support restaurants & hotels spending, while spending on recreation, culture & travel lost speed in recent weeks

30 mars 2022: Read the full analysis/report here (pdf)

Steps toward normalcy

After a week of elevated food spending and cash withdrawals, spending returned to more normal levels in the past week (data until 12 March)
The pandemic spending pattern is also fading and spending on hotels & restaurants exceeded 2019 year’s level in the past weeks

16 mars 2022: Read the full analysis/report here (pdf)

Omicron gloom despite payday relief

Total spending was 4% higher compared with both 2021 and 2019 in the past week as payday effects kicked in
The Omicron impact on services spending remains significant, while the goods spending momentum might begin to wear off

2 februari 2022: Read the full analysis/report here (pdf)

Consumer Spending Observer Sweden

Consumption ends 2021 on a weak note

Closing the spending year of 2021, our transaction data shows a jump compared to 2020, while remaining below the levels in 2019
During the last week (25/12-1/1), spending of services was 23% lower than in the corresponding week in 2019.

5 januari 2022: Read the full analysis/report here (pdf)

Consumer Spending Observer Sweden

An initial omicron effect?

Total spending was up 6% compared to 2019 in the past week while services spending decreased to 16% below 2019 (data until 4 December)
Spending on travel agencies as well as hotel & restaurants decreased compared to 2019, possibly a consequence of the omicron mutation scare

8 december 2021: Read the full analysis/report here (pdf)

Consumer Spending Observer Sweden: Bleaker Black week despite consumption boost

Spending on goods increased by 17% during Black week compared to previous week, a tad less than in 2020 and 2019
Black week boosted spending particularly in the home electronics sector, although not as much as in previous years

30 november: Read the full analysis/report here (pdf)

Consumer Spending Observer Sweden

Autumn’s half-term break boosted services spending

In the past week, growth in services consumption was the highest since the start of the pandemic
Staycation boosted spending on restaurant & hotels as well as on recreation & culture

10 november 2021: Read the full analysis/report here (pdf)

Consumer Spending Observer Sweden

Recovery underway in the travel sector?

Total spending was 2% above 2019 in recent week (data until 18 September), a tad lower than the week before
Spending on airlines & travel agencies reached its highest level since the start of the pandemic, albeit at about 60% below 2019

22 september: Consumer Spending Observer (pdf)

Consumer Spending Observer Sweden: August consumption lull

Following the fast upswing in June and July, spending on services slowed down in August
Consumption recovered, however, at the turn of the month as spending on both goods and services improved

8 september: Consumer Spending Observer (pdf)

Consumer Spending Observer Sweden: Payday lifted spending above 2019 level

Total spending was 3% above 2019 in recent week (data until 28 August) as spending on both goods and services increased
Spending on clothing & footwear was in recent week about 9% above the corresponding week in 2019, the highest since the start of the pandemic

1 september: CSO (pdf)

Consumer Spending Observer Sweden: The summer effect is fading

Total spending was 4% below 2019 in recent week (data until 21 August) as spending on both goods and services declined
Spending on restaurants & hotels weakened as vacation ended and was in recent week about 1.5% above the same week in 2019

25 augusti: CSO (pdf)

Consumer Spending Observer: Increased appetite for restaurant spending

The effect of eased restrictions on June 1st is visible in the transaction data, and services spending improved in recent week. Spending on restaurant and hotel services increased by almost 20% compared to the week before.

9 juni: Consumer Spending Observer (pdf)

Consumer Spending Observer: Hovering around four-week trend

Total spending 4% above last year’s level in recent week, and about 1% below the pre-pandemic level (data until 29 May). Total consumption follows pre-pandemic spending pattern since February, suggesting a sharp increase during the summer.

2 juni: Consumer Spending Observer (pdf)

Consumer Spending Observer: Spring has sprung in the travel sector

Spending on travel services has started to increase after more than a year at bottom levels. The trend is positive in the hotel & restaurant sector, which is hopefully facing an equally large upswing as last summer.

26 maj: Consumer Spending Observer (pdf)

Consumer Spending Observer: The four-week trend is approaching pre-corona levels

Uptick in total spending in recent week due to higher grocery spending during the Ascension holiday (data until 15 May). The four-week trend for total spending increased further, and the level was 1.6% below the corresponding weeks in 2019.

19 maj: Consumer Spending Observer (pdf)

Consumer Spending Observer: COVID-19 durables appear less durable

Home electronics spending remains elevated and even exceeds last year’s home office supply hoarding phase. A new report shows that transaction data is a good indicator of household consumption, also in times of increased e-commerce.

12 maj: Consumer Spending Observer (pdf)

Consumer Spending Observer: Pandemic spending pattern continues

Uptick in total spending in recent week due to payday effect, but overall, the pandemic spending pattern continues. The four-week trend for services spending remains at about 35% below normal levels (data until May 1st).

5 maj: Consumer Spending Observer (pdf)

Consumer Spending Observer: The spending trend remains decent, despite a lower annual rate

Overall spending 3.5% higher than during the corresponding week in 2020. The trend in the service sector stays positive, mainly driven by increased spending in restaurants & hotels.

28 april: Consumer Spending Observer (pdf)

Consumer Spending Observer: A broken trend or a temporary setback?

Spending improved in recent week as compared with the worst week of the pandemic in 2020, but declined compared to 2019. The four-week trend has declined somewhat for goods while it has flattened for services spending (data until 17 April).

21 april: Consumer Spending Observer (pdf)

Consumer Spending Observer: Easter spending resurrection proved short-lived

Annual growth rate weakened in recent week, and spending compared to 2019 was back in negative territory. The trend in the service sector remains positive, while spending on goods dropped.

14 april: Consumer Spending Observer (pdf)

Consumer Spending Observer: Sharp increase in spending during Easter week

Total spending increased 1.3% compared to 2019 and was even higher compared to 2020: 17.6% (data until 3 April). Spending on groceries contributed the most and was elevated compared to Easter both in 2020 and 2019.

7 april: Consumer Spending Observer (pdf)

Consumer Spending Observer: Payday and base effects lift the annual rate

Total spending is almost 13% higher than last year’s level, but remains below normal levels. The trend is still encouraging, and spending on both goods and services has increased in recent months.

31 mars: Consumer Spending Observer (pdf)

Consumer Spending Observer: Sharp increase in the annual rate due to base effects, nevertheless the trend in spending is improving

Total spending increases to 1.6% above last year’s level (data until 20 March), but remains 4.6% below normal levels. Annual growth rate of services spending goes positive, although the turnover remains nearly 40% below normal levels.

24 mars: Consumer Spending Observer (pdf)

Consumer Spending Observer: Slightly higher spending last week when services improved due to base effects

Total spending was -3% last week, while the four-week average was -5.5% (y/y, data up to 6 March). Spending on goods was 2% higher and spending on services was 28% lower than last year’s level.

10 mars: Consumer Spending Observer (pdf)

Consumer Spending Observer: February started strong but ended a bit weaker

Spending on goods declined at the end of the month. Higher spending on services, but favourable base effects are starting to kick in.

3 mars: Consumer Spending Observer (pdf)

Consumer Spending Observer: Slightly lower spending last week

Total spending was -6% last week, while the four-week average was -5% (y/y, data up to 20 February). Spending on goods was 3% higher than last year’s level, while spending on services was 39% lower.

24 feb: Consumer Spending Observer (pdf)

Consumer Spending Observer: Spending stabilises at 5% below last year’s level

Spending on restaurants & hotels has not kept up the pace with improving hospitalisations. Goods spending has been elevated in recent weeks.

17 feb: Consumer Spending Observer (pdf)

Consumer Spending Observer: Spending kicked off on a stronger footing in February

Spending on recreation and culture above pre-crisis levels. Services spending still muted albeit a bit higher.

10 feb: Consumer Spending Observer (pdf)

Consumer Spending Observer: Spending bounces on payday effect

Spending in recent week rose and stood only 5% below last year’s level, but January was still the second-worst month since the pandemic outbreak.

3 feb: Consumer Spending Observer (pdf)

Consumer Spending Observer: Spending drops 15% during the poorest week of the year

Spending on services remain muted but no obvious effects from alcohol-ban at restaurants. Regional data suggests not a lot of travelling during the holidays.

27 jan: Consumer Spending Observer (pdf)

Consumer Spending Observer Sweden: Continued weakness in spending

Total transaction turnover stabilised at 8% below last year’s level. After a volatile December, spending patterns have returned to a “pandemic normal”.

21 jan: Consumer Spending Observer (pdf)

Consumer Spending Observer: Christmas shopping is lagging behind

Turnover drops in all sectors compared to 2019 Christmas shopping. Two shopping days short of last year and more online shopping warrant a cautious interpretation of the magnitude.

13 januari: Consumer Spending Observer (pdf)

Consumer Spending Observer: Spending ends 2020 at 17% below 2019 level

Christmas shopping and holiday sales underperformed as spending in shops decreased markedly. For the full-year 2020, spending was 5% lower than 2019, while spending on services declined by 28%.

23 december: Consumer Spending Observer (pdf)

Consumer Spending Observer: Slight rebound in services spending

Restaurants and hotels spending improved and seems to have left the bottom behind. Home electronics, clothes and shoes spending suggest an early start to Christmas shopping.

16 december: Consumer Spending Observer (pdf)

Consumer Spending Observer: Restaurant and hotel spending at a 2020 low

Spending on social activities continues to drop. Yet no signs of early Christmas shopping.

9 december: Consumer Spending Observer (pdf)

Consumer Spending Observer: Black week home electronics mania

Spending on home electronics increased by 22% compared to Black week in 2019. The drop in the service sector seems to have stabilised, but at very low levels.

2 december: Consumer Spending Observer (pdf)

Consumer Spending Observer: Restaurant and hotel spending back to worst crisis levels

Overall spending drops to 10% below last year's level as service sectors struggle. Spending patterns similar to the first wave, but without hoarding of food.

25 November: Consumer Spending Observer (pdf)

Consumer Spending Observer: Restriction-sensitive sectors fall, but goods counteract

Spending is trending downwards, although it remained at 8% below last year’s level in past week. Restaurants and clothing drop, while spending on home electronics and durables increase.

18 November: Consuming Spending Observer (pdf)

Consumer Spending Observer: The expected decline has begun

Spending dropped markedly in early November. Restaurant turnover was down 40%. Tighter restrictions directly affected spending in restaurants as is clear from Uppsala and other places.

11 November: Consuming Spending Observer (pdf)

Consumer Spending Observer: New restrictions are not visible in the spending data- yet

Spending has increased markedly in recent days; probably due to payday, staycations and Halloween. Spending trend remains stable, but expected to decline due to new restrictions.

4 November: Consuming Spending Observer (pdf)

Consumer Spending Observer: Holding on to the trend. Just

Consumer spending still fairly stable, just below last year’s level. Significant regional differences in restaurant spending.

21 October: Consuming Spending Observer (pdf)

Consumer Spending Observer: Swedish consumption remains stable

Consumer spending steady, just below last year’s level. The near-term development remains fragile and depends on the corona evolution.

7 October 2020: Consumer Spending Observer (pdf)

Consumer Spending Observer: Nothing new to report

Consumer spending stable at a few percent below last year’s level. Corona continues to boost spending on groceries, home electronics, and home furnishings.

23 september 2020: Consumer Spending Observer (pdf)

Consumer Spending Observer: A new normal?

Continued stable spending during last week at about 2% below last year’s level, and the growth rate in total spending seems to have reached a new, but temporary, normal.

16 september 2020: Consumer Spending Observer (pdf)

Consumer Spending Observer: Spending is almost back in town

After a fairly stable summer, September has started off on a stronger footing. Spending patterns are starting to look more and more like 2019 for several sectors, albeit on a lower level.

9 september 2020: Consumer Spending Observer (pdf)

Consumer Spending Observer: Growth is picking up

Payday bounceback and almost all sectors improved in level terms. The overall trend in spending is stable at around 4% lower compared to last year.

2 september 2020: Consumer Spending Observer (pdf)

Consumer Spending Observer: Temporary decline, stable trend

Card transaction turnover improved during last week in level terms, but fell in annual terms due to a pay day effect. The overall trend in spending is stable at around 4% lower compared to last year.

26 augusti 2020: Consumer Spending Observer (pdf)

Consumer Spending Observer: Spending slowly climbs up

Swedish card transaction data indicates that spending is still on track of approaching last year’s level. Growth is driven by groceries spending and offset mainly by a decline in recreation & culture and airlines & travel agencies.

19 augusti 2020: Consumer Spending Observer (pdf)

Consumer Spending Observer: Spending is improving in the first week of August, while the trend remains stable

Swedish card transaction data indicates that spending is approaching last year’s level. Restaurants & hotels continue to improve, while spending on groceries is much higher compared to last year.

12 augusti 2020: Consumer Spending Observer (pdf)

Consumer Spending Observer: Spending during the last week, July, and the summer: all stable at about 5% below last year’s level

Some sectors are closing up the gap to 2019 spending. Travel-related spending persists at extremely low levels, while spending on restaurants & hotels is approaching normal levels

5 augusti 2020: Consumer Spending Observer (pdf)

Consumer Spending Observer: Spending is somewhat below last year’s level, but the differences across sectors decrease

Swedish card transaction data up until 25 July shows spending at about 5% below last year’s level. Restaurants & hotels show a significant improvement, while spending on groceries is less elevated compared to a month ago.

29 juli 2020: Consumer Spending Observer (pdf)

Consumer Spending Observer: Spending is back to last year’s level

Swedish card transaction data up until 20 June shows that spending recovered further, and total turnover is now back to last year’s level, with a different composition, however. Total spending excluding grocery stores is also improving and is now down by 8% compared to a year ago.

24 juni 2020: Consumer Spending Observer (pdf)

Consumer Spending Observer: Swedish card transaction spending below normal levels, but improvement underway

Swedish card transaction data up until 13 June continues to show lower spending compared to a year ago. Underlying trend in spending seems to be picking up slightly.

17 juni 2020: Consumer Spending Observer (pdf)

Fler analyser

Makrofokus på Research Web

Makrofokus

Analyser

Räntebladet – September 2023

Generative AI has entered the chat

How AI could rearrange the labour market and global economy

Räntebladet – juli 2023

Räntebladet – juni 2023

Räntebladet – maj 2023

Räntebladet – april 2023

Räntebladet – mars 2023

Räntebladet – februari 2023

Räntebladet – januari 2023

Räntebladet – december 2022

Räntebladet – november 2022

Swedbank regional utblick: En tuff vinter väntar regionerna

Räntebladet – oktober 2022

Räntebladet – september 2022

Räntebladet – juli 2022

Hög inflation, svag tillväxt och högre räntor – utmanande mix för fastighetssektorn

Swedish housing prices has started the descend

Räntebladet – juni 2022

Räntebladet – maj 2022

Räntebladet – april 2022

Räntebladet – mars 2022

Pandemin – ett bokslut av BNP

Ukraine – global economic effects

Macro Focus - The Baltics and Russia – how strong are economic ties?

Räntebladet – februari 2022 Läs den fullständiga analysen/rapporten här (pdf)

Räntebladet – januari 2022

The economics of extreme weather events

Räntebladet – december 2021

Räntebladet – november 2021

What happens in Glasgow?

Energy prices – a manageable challenge for the region’s economies

Kommersiella Fastigheters Utsikter

Handelns Utsikter

Räntebladet – september 2021

Swedbank ESG monitor: Carbon pricing speeds up structural change

Räntebladet – maj 2021

Räntebladet – april 2021

Räntebladet – mars 2021

Nordic Macro Monthly - The turnaround is close, but downside risks dominate

Elnätet: En nyckelfråga för tillväxt och grön omställning

Nordic Macro Monthly - Pent-up demand will boost Nordics towards summer

Brexit briefing: A guide to the UK’s exit from the EU

US Election 2020: Initial result shows that it's too close to call

US Election 2020: The election night

US Election 2020: Bidenomics gives short-run growth boost

Restaurangbranschen: Återhämtningen som kom av sig

US Election 2020: Prepare for a change in the White House

Frågor och svar inför amerikanska presidentvalet 2020

Nordic Macro Monthly - Booming house prices

Rapport- Handels utsikter

Trump, Biden and climate policy

Ännu ingen grön återhämtning

Swedish Green Bond: Time for issuance

Macro Focus - Swedbank’s Sustainability Indicators show more progress is needed

Macro Focus: Real-time transaction data

A greenish recovery

Nordic-Baltic Business Report: Well prepared to take on the challenge

Nordic Macro Monthly: Small economies get even smaller.

Svensk bostadsmarknad; Coronaviruset leder till prisfall på bostäder

Corona slår mot Norden och Baltikum

Nordic Macro Monthly: Strong domestic demand keeps Nordics afloat amid virus fears

Fed update: No big surprises

China: Coronavirus will have a negative, but limited, effect on the Chinese economy

Fed preview: Continued on hold

ECB comment: Nothing new, but the review

Grön protektionism - hot eller möjlighet

ECB preview: ECB to launch its strategic review

China: Growth stabilizes as stimulus and trade deal lend support, but the long-term slowdown drivers remain

Consumer Spending Observer

Consumers spend just as much but receive 6% less

Weak signals from restaurants & hotels

Spending moved sideways

Surprising boost in goods spending

No obvious staycation effect during the summer

Mostly sideways spending in July

Midsummer boosted spending on food and beverages

The “Beyoncé effect” has disappeared

Räntebladet – februari 2022

Läs den fullständiga analysen/rapporten här (pdf)